Kost: LCHF.
Jag har alltid gått runt och undrat varför man ska behöva gå runt med dålig energi hela dagarna. Enligt vissa experter ska man äta 6 mål per dag! Men vem fan hinner med det?! Jag själv som jobbar skiftarbete heltid på en livsmedelsbutik och som bara har en halvtimmes rast varje arbetspass skulle aldrig kunna hinna med dessa mål per dag. Det är inte möjligt. Jag känner då ingen som har tid till tre huvudmål och tre mellanmål per dag.
Jag får väl erkänna att min tidigare kost inte har varit speciellt nyttig. Eller snarare konsekvent. På grund av tidiga arbetsmorgonar och hög stress har jag sedan jag började i min butik inte ätit frukost. De luncher jag har haft har bestått av färdigrätter, spontana lunchlådor och en och annan påse Pågen-gifflar. Min energi har lekt berg- och dalbana, och som ett brev på posten även mitt humör. De dagar jag faktiskt försökt äta "bra" med kött, pasta och grönsaker har ändå gett mig denna djävulska suktan på något "gott".
Men! Så har det som jag kan minnas alltid varit! I grundskolan åt jag duktigt frukost, den äckliga skolmaten och middag. Men nog var jag trött alltid. Och sockersugen. Likaså på gymnasiet, där skolmaten var godare men som ändå medförde dåsighet på eftermiddagarna. Och sockersug. Under min lumpentid så fick vi energirika måltider så som havregrynsgröt och pannkakor med ärtsoppa. Men fan att man inte gick till cafeteriat timmen senare med blodsockret nere i knäna och pengarna i högsta hugg till att köpa chokladbollar eller ett par mackor att stilla hungern med.
I december förra året (2008) kom jag över Jonas Coltings kokbok. Denna förordade att man skulle skippa all typer av halv-och helfabrikat och laga maten med naturliga råvaror, och undvika stora delar kolhydrater (med undantag för frukt). Boken innehöll en massa smarriga recept som jag provade lite smått, och min mage och gom hurrade över dessa måltider.
Till årsskiftet så lovade jag mig själv till att prova på stenålderskost i januarimånad. Detta var en ögonöppnare. Tidigare hade jag gått runt och varit halvseg med humörsvängningar och ständiga förkylningar, men nu fylldes jag plötsligt med energi!
Efter lite receptsökningar på Internet så ramlade jag in på det här med LCHF. LowCarb-HighFat. Lågkolhydrat-Högfett-kost. Jag köpte hem alla böcker med Doktor Dahlqvist. Sträckläste. Har nog aldrig sagt så många "Aha!" som jag utbrast under denna intressanta läsning. Allt lät så logiskt.
Stenålderskosten var jättegod och nyttig, men jag hade ändå känt det förrädiska sockersuget.
Jag hade ätit för lite fett.
I februari månad, 2009, började jag blanda i grädde i allt jag åt. Min första måltid bestod av scrambled eggs with bacon, där jag hade i 1 dl vispgrädde i äggen. Jag åt detta vid 9 på morgonen. Genast fylldes hjärnan med en oerhörd "medvetenhet". Jag kände mig mycket mer närvarande i nuet! Magen svullnade inte upp som den brukar göra om man äter en stor portion gröt - "bästa frukosten på morgonen". Och jag fick inte den där mättnaden då man tror att magen ska spricka. Utan det var mer en naturlig mättnad. Som eskalerade under dagen. Jag åt ingenting på 10 timmar.
Sockersuget som jag tidigare alltid fått hade bytts ut mot ett naturligt törstsug. Jag var inte sugen på godis, utan sugen på att dricka vatten med jämna mellanrum. Och inte den här "GE MIG NÅT ATT DRICKA! Har ätit en chipspåse/godispåse och måste skölja ner med vad som helst som kommer i min väg! Helst läsk!"-törstsuget, utan mer "det vore gott med vatten nu"-sug.
Idag äter jag inte mer än 2 mål per dag. Det första någon gång på förmiddagen. Och nästa någon gång på kvällen. Och jag är PIGG UNDER HELA DAGEN! Även när det börjar närma kvällsmål! Kvällsmålet ser jag mer så att magen får stimulans när man sover. Och det målet gör att jag inte vaknar på morgonen vrålhungrig.
Många som har provat på LCHF har gjort detta på grund av att de är sjuka på ett eller annat sätt. De har diabetes, är kraftigt överviktiga, har hjärtproblem etc.
Personligen har jag alltid haft en bra hälsa. Inga allergier, migrän, astma etc. Men jag har alltid dragits med förkylningar. Det har känts som om jag aldrig blir riktigt frisk. Att jag alltid dras med något litet förkylningsvirus som ligger och pyr i min kropp. Det var därför jag provade på stenålderskosten. För att se om det kunde ske någon förändring. Och det gjorde det.
Under hela januari var jag helt frisk. Och sedan jag gått över till LCHF har jag varit frisk som en nötkärna! Inga fler förkylningar. Och jag mår bra. I kroppen och i sinnet. Jag är pigg hela dagen och mitt humör leker inte jojo med mig längre. Utan att ljuga måste jag säga att jag aldrig har mått så här bra i hela mitt liv. Och jag har enbart kosten att tacka för detta!
LCHF kombinerat med Maffetone-metoden tror jag är vägen till långvarig hälsa. Phil Maffetone (grundaren av metoden) förespråkar själv att man drar ner kraftigt på kolhydraterna och ökar fettandelen. Detta helt i linje med att träna på sina aeroba maximala kapacitet. Vid denna puls så stimulerar man fettförbränningen vilket även en kost på lågkolhydrat-högfett gör. Om träningen och kosten går hand i hand kommer både kroppen och sinnet leva i harmoni och därmed verka för ett bra välmående och vara motståndskraftig mot framtida påfrestningar.
Det viktigaste i livet är att må bra!
Jag får väl erkänna att min tidigare kost inte har varit speciellt nyttig. Eller snarare konsekvent. På grund av tidiga arbetsmorgonar och hög stress har jag sedan jag började i min butik inte ätit frukost. De luncher jag har haft har bestått av färdigrätter, spontana lunchlådor och en och annan påse Pågen-gifflar. Min energi har lekt berg- och dalbana, och som ett brev på posten även mitt humör. De dagar jag faktiskt försökt äta "bra" med kött, pasta och grönsaker har ändå gett mig denna djävulska suktan på något "gott".
Men! Så har det som jag kan minnas alltid varit! I grundskolan åt jag duktigt frukost, den äckliga skolmaten och middag. Men nog var jag trött alltid. Och sockersugen. Likaså på gymnasiet, där skolmaten var godare men som ändå medförde dåsighet på eftermiddagarna. Och sockersug. Under min lumpentid så fick vi energirika måltider så som havregrynsgröt och pannkakor med ärtsoppa. Men fan att man inte gick till cafeteriat timmen senare med blodsockret nere i knäna och pengarna i högsta hugg till att köpa chokladbollar eller ett par mackor att stilla hungern med.
I december förra året (2008) kom jag över Jonas Coltings kokbok. Denna förordade att man skulle skippa all typer av halv-och helfabrikat och laga maten med naturliga råvaror, och undvika stora delar kolhydrater (med undantag för frukt). Boken innehöll en massa smarriga recept som jag provade lite smått, och min mage och gom hurrade över dessa måltider.
Till årsskiftet så lovade jag mig själv till att prova på stenålderskost i januarimånad. Detta var en ögonöppnare. Tidigare hade jag gått runt och varit halvseg med humörsvängningar och ständiga förkylningar, men nu fylldes jag plötsligt med energi!
Efter lite receptsökningar på Internet så ramlade jag in på det här med LCHF. LowCarb-HighFat. Lågkolhydrat-Högfett-kost. Jag köpte hem alla böcker med Doktor Dahlqvist. Sträckläste. Har nog aldrig sagt så många "Aha!" som jag utbrast under denna intressanta läsning. Allt lät så logiskt.
Stenålderskosten var jättegod och nyttig, men jag hade ändå känt det förrädiska sockersuget.
Jag hade ätit för lite fett.
I februari månad, 2009, började jag blanda i grädde i allt jag åt. Min första måltid bestod av scrambled eggs with bacon, där jag hade i 1 dl vispgrädde i äggen. Jag åt detta vid 9 på morgonen. Genast fylldes hjärnan med en oerhörd "medvetenhet". Jag kände mig mycket mer närvarande i nuet! Magen svullnade inte upp som den brukar göra om man äter en stor portion gröt - "bästa frukosten på morgonen". Och jag fick inte den där mättnaden då man tror att magen ska spricka. Utan det var mer en naturlig mättnad. Som eskalerade under dagen. Jag åt ingenting på 10 timmar.
Sockersuget som jag tidigare alltid fått hade bytts ut mot ett naturligt törstsug. Jag var inte sugen på godis, utan sugen på att dricka vatten med jämna mellanrum. Och inte den här "GE MIG NÅT ATT DRICKA! Har ätit en chipspåse/godispåse och måste skölja ner med vad som helst som kommer i min väg! Helst läsk!"-törstsuget, utan mer "det vore gott med vatten nu"-sug.
Idag äter jag inte mer än 2 mål per dag. Det första någon gång på förmiddagen. Och nästa någon gång på kvällen. Och jag är PIGG UNDER HELA DAGEN! Även när det börjar närma kvällsmål! Kvällsmålet ser jag mer så att magen får stimulans när man sover. Och det målet gör att jag inte vaknar på morgonen vrålhungrig.
Många som har provat på LCHF har gjort detta på grund av att de är sjuka på ett eller annat sätt. De har diabetes, är kraftigt överviktiga, har hjärtproblem etc.
Personligen har jag alltid haft en bra hälsa. Inga allergier, migrän, astma etc. Men jag har alltid dragits med förkylningar. Det har känts som om jag aldrig blir riktigt frisk. Att jag alltid dras med något litet förkylningsvirus som ligger och pyr i min kropp. Det var därför jag provade på stenålderskosten. För att se om det kunde ske någon förändring. Och det gjorde det.
Under hela januari var jag helt frisk. Och sedan jag gått över till LCHF har jag varit frisk som en nötkärna! Inga fler förkylningar. Och jag mår bra. I kroppen och i sinnet. Jag är pigg hela dagen och mitt humör leker inte jojo med mig längre. Utan att ljuga måste jag säga att jag aldrig har mått så här bra i hela mitt liv. Och jag har enbart kosten att tacka för detta!
LCHF kombinerat med Maffetone-metoden tror jag är vägen till långvarig hälsa. Phil Maffetone (grundaren av metoden) förespråkar själv att man drar ner kraftigt på kolhydraterna och ökar fettandelen. Detta helt i linje med att träna på sina aeroba maximala kapacitet. Vid denna puls så stimulerar man fettförbränningen vilket även en kost på lågkolhydrat-högfett gör. Om träningen och kosten går hand i hand kommer både kroppen och sinnet leva i harmoni och därmed verka för ett bra välmående och vara motståndskraftig mot framtida påfrestningar.
Det viktigaste i livet är att må bra!
Kommentarer
Trackback
